Jag funderar mycket på livet med häst och vad det egentligen innebär att ha häst, på hobbynivå som jag numera har det eller på elitnivå i olika åldrar och hur viktigt det är att vi vuxna känner av signaler och kan leda ungdomarna genom ett gott exempel.
Det finns många duktiga hästmänniskor i Sverige, gedigna med enormt stor erfarenhet av att läsa av, utbilda och utveckla hästar och ryttare på alla nivåer. En sak är ridningen som sådan men det är så mycket mer därtill. Jag har ännu inte i vuxen eller ung ålder sett någon lyckas långsiktigt och under flera år utan att de har utvecklat sin kunskap och haft intresse för allt kring hanteringen av sina hästar men också aktivt valt att utveckla sig själv genom att lära känna sig själv och leda sig själv i med och motgång.
Jag kanske är naiv men jag hoppas och tror att alla vi som på något sätt håller på med hästar och utveckling av unga ryttare har ett gemensamt mål – att vi vill hästens och ryttarens absolut bästa, att viljan att lyckas är större än rädslan att misslyckas. Det är ”ups and downs” inom ridsporten, precis som livet i stort. Det är viktigt här att kunna glädjas åt andra, att lyssna på andra, att hjälpa andra, att ta hjälp av andra, att skapa en god stämning oavsett miljö och att få lov att vara super stolt över sin prestation och göra aktiva val baserat på den man är.
En annan sak som jag tycker är väldigt bra att tänka på och förstå är att ungdomarna utvecklas inte bara som ryttare utan även som individer. Kanske man börjar rida ponny när man är 8-9 år och sedan helt plötsligt är man uppe i tonåren och rider kanske både storhäst och D-ponny. Det är mycket som händer med ungdomarna under dessa år, de är på väg att växa upp och hitta sig själv. Vi söker ofta någonting, de tar reda på vem de är, vad de står för, vad de gillar, vad de inte gillar och det vet vi att det kan ändras från dag till dag under vissa perioder. Det gäller helt enkelt att hänga med, att sätta gränser när det behövs eller att peppa när deras värld rasar samman, se möjligheter och förklara konsekvenser. Jag tror mycket på att involvera barnen från tidig ålder i allt som har med hästarna att göra, allt från hovslagare , till foder till träning.
Under denna tiden i ungdomarnas utveckling krävs mycket intuition, kommunikation och förståelse. Här är det viktigt att föräldrar och vuxna i teamet runt ryttarna kan hjälpa till och se dessa signaler för att kunna stötta i känslor, identitetskriser, prestationsångest, relationer och tillhörighet för att nämna några exempel. Det är väldigt svårt att leverera resultat på lång sikt om man inte tar tag i dessa delar längs med vägen och pratar med sina ungdomar kring hur deras egen upplevelse är samtidigt som man pratar om hur de vill upplevas.
När vi är med hästen behöver yttre omständigheter kopplas bort och fokus behöver vara på hästen och ryttarens utveckling, det är svårt men det går bättre och bättre när man tränar på det.
Själv-ledarskap är viktigt och hur man kan först och främst påverka sig själv och sina handlingar. En enkel övning för detta är att skriva upp för sig själv 3-5 punkter på varje huvudrubrik kopplat till dig som ryttare som följer här nedan. Allt är faktiskt en inställningsfråga som min kära pappa alltid sa, så ta kontroll över dig själv och hur du vill upplevas så tidigt som möjligt.
-Hur vill du upplevas:
-Hur tror du att andra upplever dig:
Därefter kan man ha en dialog kring likheter i de båda och därigenom hitta styrkor att bygga på samtidigt bestämma sig för tydliga åtgärder där det skiljer sig åt för att nå bilden av hur du vill upplevas. Ha tålamod med era ungdomar i detta, de håller på att växa upp och testar hela tiden nya sätt.
Som avslut så vill jag förstärka hur viktigt det är att vi alla oavsett ålder, kön eller roll tillsammans med teamet runt hästen tänker på varför vi gör detta och att det är en väldigt stor och värdefull tid i barnens uppväxt som bygger starka värderingar, kultur och erfarenheter som ingen kan ta ifrån någon i framtiden. En otroligt bra skola helt enkelt.
Kram S