Vi växer, vi testar och vi lär …

Jag funderar mycket på livet med häst och vad det egentligen innebär att ha häst, på hobbynivå som jag numera har det eller på elitnivå i olika åldrar och hur viktigt det är att vi vuxna känner av signaler och kan leda ungdomarna genom ett gott exempel.

Det finns många duktiga hästmänniskor i Sverige, gedigna med enormt stor erfarenhet av att läsa av, utbilda och utveckla hästar och ryttare på alla nivåer. En sak är ridningen som sådan men det är så mycket mer därtill. Jag har ännu inte i vuxen eller ung ålder sett någon lyckas långsiktigt och under flera år utan att de har utvecklat sin kunskap och haft intresse för allt kring hanteringen av sina hästar men också aktivt valt att utveckla sig själv genom att lära känna sig själv och leda sig själv i med och motgång. 

Jag kanske är naiv men jag hoppas och tror att alla vi som på något sätt håller på med hästar och utveckling av unga ryttare har ett gemensamt mål – att vi vill hästens och ryttarens absolut bästa, att viljan att lyckas är större än rädslan att misslyckas. Det är ups and downs inom ridsporten, precis som livet i stort. Det är viktigt här att kunna glädjas åt andra, att lyssna på andra, att hjälpa andra, att ta hjälp av andra, att skapa en god stämning oavsett miljö och att få lov att vara super stolt över sin prestation och göra aktiva val baserat på den man är.

En annan sak som jag tycker är väldigt bra att tänka på och förstå är att ungdomarna utvecklas inte bara som ryttare utan även som individer. Kanske man börjar rida ponny när man är 8-9 år och sedan helt plötsligt är man uppe i tonåren och rider kanske både storhäst och D-ponny. Det är mycket som händer med ungdomarna under dessa år, de är på väg att växa upp och hitta sig själv. Vi söker ofta någonting, de tar reda på vem de är, vad de står för, vad de gillar, vad de inte gillar och det vet vi att det kan ändras från dag till dag under vissa perioder. Det gäller helt enkelt att hänga med, att sätta gränser när det behövs eller att peppa när deras värld rasar samman, se möjligheter och förklara konsekvenser. Jag tror mycket på att involvera barnen från tidig ålder i allt som har med hästarna att göra, allt från hovslagare , till foder till träning. 

Under denna tiden i ungdomarnas utveckling krävs mycket intuition, kommunikation och förståelse. Här är det viktigt att föräldrar och vuxna i teamet runt ryttarna kan hjälpa till och se dessa signaler för att kunna stötta i känslor, identitetskriser, prestationsångest, relationer och tillhörighet för att nämna några exempel. Det är väldigt svårt att leverera resultat på lång sikt om man inte tar tag i dessa delar längs med vägen och pratar med sina ungdomar kring hur deras egen upplevelse är samtidigt som man pratar om hur de vill upplevas.

När vi är med hästen behöver yttre omständigheter kopplas bort och fokus behöver vara på hästen och ryttarens utveckling, det är svårt men det går bättre och bättre när man tränar på det.

Själv-ledarskap är viktigt och hur man kan först och främst påverka sig själv och sina handlingar. En enkel övning för detta är att skriva upp för sig själv 3-5 punkter på varje huvudrubrik kopplat till dig som ryttare som följer här nedan. Allt är faktiskt en inställningsfråga som min kära pappa alltid sa, så ta kontroll över dig själv och hur du vill upplevas så tidigt som möjligt. 

-Hur vill du upplevas:

-Hur tror du att andra upplever dig:

Därefter kan man ha en dialog kring likheter i de båda och därigenom hitta styrkor att bygga på samtidigt bestämma sig för tydliga åtgärder där det skiljer sig åt för att nå bilden av hur du vill upplevas. Ha tålamod med era ungdomar i detta, de håller på att växa upp och testar hela tiden nya sätt. 

Som avslut så vill jag förstärka hur viktigt det är att vi alla oavsett ålder, kön eller roll tillsammans med teamet runt hästen tänker på varför vi gör detta och att det är en väldigt stor och värdefull tid i barnens uppväxt som bygger starka värderingar, kultur och erfarenheter som ingen kan ta ifrån någon i framtiden. En otroligt bra skola helt enkelt. 

Kram S

Årets första tävling…

Förra veckan spenderade jag inne på Helsingborgs Fältrittklubb och de traditionella tävlingarna som kallas för Trettonspelen. En fantastisk tävling i mitt tycke med möjlighet för bredden att tävla i allt från de lägsta klasserna upp till MSV A på ponny och 140 på storhäst.

Det var tekniska men sjyssta banor som krävde sin ridning och att ryttarna kom väl förberedda och det gällde att ha en plan hela vägen samt att ta väl kalkylerade beslut utifrån hur hinderna var placerade med olika tekniska valmöjligheter redan i de lägre klasserna.

Helsingborg är en väldigt bra anläggning och en väl inarbetadorganisation som kan det här med att genomgående år efter år hålla hög kvalitet på tävlingarna. Det är väldigt roligt att se hur många av de yngre ryttarna spenderar sin tid och julledighet inne på dessa tävlingar, de tittar, lär och analyserar de olika ritterna och de olika banorna.

Jag blir så stolt när jag ser det brinnande intresset, hur det glöder i ögonen på ungdomarna av att få spendera fyra stycken hela dagar på HFRK. Ja, det var till och med så att jag fick skicka hem någon för att vila några timmar innan sin egen start. Det ger mig mycket energi att coacha och supportera alla dessa ungdomar som verkligen väljer att vilja utvecklas och som har passionen. Dessutom sändes tävlingen även live alla dagarna och jag vet att många som av någon anledning inte kunde vara där tittade online. Ryttarna lär mycket av se andra ekipage så jag vet att denna helg var väldigt lärorik för många.

Några saker jag reflekterade över är vikten av att vara väl förberedd. Jag vet att jag kanske tjatar mycket om detta och jag har skrivit inlägg om det tidigare i bloggen. En stor del är den mentala biten, HFRK är en stor anläggning och för oss här i Syd så är det många kompisar, familj med mera som är på läktaren och håller tummarna. Det kan för många vara en extra press men i vissa fall en morot. Just att kunna förhålla sig till detta är bra att tänka igenom innan och att han någon med sig som hjälper till med att få fokus på uppgiften istället för allt runtomkring, att supportera i detta utifrån ryttarens och hästen behov och dagsform.

Den andra delen är bangången och de utmaningar som presenteras av banbyggaren och de olika antal galoppsprång man planerar att rida. Att ha lite koll på hur banorna rids redan i klassen innan din klass då de i flesta fall finns i alla fall en återkommande linje i nästa klass och att gå igenom skissen via Equipe appen innan bangång. Jag såg och hörde både bra exempel och mindre bra exempel på detta och väljer därför att highlighta det.

Den tredje delen är framhoppningen. Jag spenderade en hel del tid på framhoppningen och jag måste tyvärr säga att det är alldeles för många som enligt mig inte har en väl genomtänkt plan. Både rent tidsmässigt (kommer för sent eller hoppar fram för tidigt) men också hur högt man hoppar och hur man hanterar ett eventuellt missförstånd. Om ni inte har en plan och kunskap kring hur en bra framhoppning ser ut för just ditt ekipage så rådfråga era tränare hemma och be om hjälp för att få de att fungera.

 

Tempoväxling och övergångar, med hjälp av Sveriges natur!

Ni vet alla övningar ni gör när ni rider på banan eller i ridhuset eller för er tränare, prova gör dessa i olika miljöer på olika underlag.

Vi kan ta ett exempel, övergångar och tempoväxlingar. Övergångar och tempoväxlingar är den perfekta övningen för alla hästar oavsett inriktningen. Det går att göra på rakt spår, på böjt spår, innan hinder, efter hinder, på volt,  på serpentinbågar – ja ni förstår.
Varför tränar vi så mycket på just övergångar då? Först och främst så stärker det hästarna och sedan så gör det hästarna lydiga för hjälperna. Känslan när man efter en ökning på 5-6 steg bara precis flyttar axlarna lite tillbaka.
Man får ihop hästen och får den att bära mer vikt på bakbenen. Det är väldigt viktigt att hästen bär upp sig själv också när man rider framåt. Kraften måste komma bakifrån och hästen får inte fall i framvikt.
När du får till känslan att du håller om och sitter upp och hästen sätter sig i en samlad galopp på direkten utan någon inverkan i hästen mun, det är magi och det är ditt vi vill komma, likväl som att ytter bakben tar rejält för sig i en ökning och hästen explosivt men avspänt ger sig iväg på dina hjälper.
Avbrott, samling av gångarter precis som igångsättningar och ökningar med hästen framme direkt för skänkeln, bärandes framför dig. Det ingår i den dagliga träningen, ibland med mer press ibland mindre men som sagt alltid en del av träningen.
Du börjar med att samla upp hästen genom en halvhalt. Tänk lite in med bakdelen på hästen hela tiden, eller lite lätt öppna. Därefter en förhållning, mjukna, sitt till och tänk lite framåt i övergången. Helst ska hästen bli lite snabbare i bakbenen i övergången och sätta sig på bakbenen.
Att göra detta i skog och natur är givetvis det bästa. Att rida ut och ha skoj med sin ponny kan likväl innefatta övergångar och tempoväxlingar i alla gångarter. Att behärska detta på ett avspänt och medvetet sätt på en lång galoppsträcka gör att ni även behärska ridningen på en stor gräsbana. Jag har flera elever som tränar detta i samband med konditionsträningen året om på exempelvis stranden.
Passa på nu när ni har julledighet och rid ut mycket men öva övergångar och tempoväxlingar. Nyckeln till detta är som med allt annat, tålamod. Gör det noggrant och tänk på att använda din röst, sits och ben både när du vill framåt eller tillbaka. Tänk på att en mjuk hand är en stor del av vägen till framgång, alltid.  Blir hästen stark eller inte går fram för skänkeln som krävs för att lyckas på tävlingsbanan, då har ni gjort för lite tempoväxlingar och övergångar.
God fortsättning på er alla
Kram Sophie

Att inte planera är som att planera för att misslyckas…

Det är så roligt att se hur alla ekipage utvecklas, tränar, kämpar och ligger i. En stor inspirationskälla för mig är just det, det är så roligt att se när ryttarna börjar få till helheten och förstår varför de olika delarna är viktiga men framförallt känner känslan i ridningen.

Hästarnas klipps, sakerna putsas, hästarna och kanske ryttarna får  massage, kiropraktor bokas, vet checkar görs, foderstater gås igenom, vaccinering bokas, träningar och tävlingar planeras. Det är mycket som behöver tänkas på med livet som häst och det kostar en halv förmögenhet. Det är mycket som behöver planeras och det mesta repeteras under hela året, varje vecka, många saker varje dag året om.
För att göra det enkelt så krävs det bra planering och struktur. Jag vet en del som planerar i sin digitala kalender, en del i sin hästdagbok, på kalendern på kylen eller i en Excel-fil i datorn. Hur:et spelar ingen roll men jag rekommenderar att ha planeringen nedskriven för att komma ihåg.
Små anteckningar kring dagens känsla vid ridningen eller små avvikelser från hästen normala beteende är också väldigt bra att skriva ner för att kunna följa upp och för att komma ihåg. Får man in ett bra system kring detta som ung ryttare så lär man sig väldigt mycket om hästen och hur man själv fungerar för att kunna få ett bra eget system nu men  även den dagen då man står på egna ben.
Kanske jag ska göra ett format för en sådan struktur, det tål att tänkas på.
Ha en riktigt fin dag.
Kram S

Reflektera, lite mera

Nu när årets ruskigaste månader har knackat på vår dörr och tävlingarna börjar bli lite färre än under högsäsong så brukar jag reflektera lite extra över året som varit. Det är skönt att gå tillbaka till målen som man har satt under året , kika på rundorna man tävlat, träningsfilmerna och se skillnader på ekipaget.

Ofta ser man hur hästarna har stärkt sig och hur ryttarens ridning har blivit mer precis och mer rytmisk. När man tar ett steg tillbaka och inte är mitt uppe i allt så ser man också tydlig vad man behöver fortsätta jobba med, man ser möjligheter och får energi att fortsätta träna och jobba sig själv och sin häst framåt.  Vinterns månader är en väldigt bra grund inför nästa år och rent utvecklingsmässigt en bra byggsten för kommande års mål på träning och tävling.
Tar er tiden att kika på filmerna ni har under årets gång, ta er också tiden att titta på era förebilders olika tränings och tävlingsfilmer på youtube. Att iaktta andra duktiga ryttare kan ge nästan lika mycket som antalet ridtimmar i sadeln och såklart främja dina ridtimmar i sadeln med vikten av att jobba med grunderna.
Glöm inte att även titta på de filmerna där känslan inte var den bästa och fundera på vad det var som gjorde att det inte kändes exakt så som du ville och hur du kunde gjort annorlunda.
För mig fungerar det att skriva ner mål , träningsplan, känslor från ridpass, förändringar och olika förutsättningar. Då kan man förhoppningsvis se en röd tråd och mer kunna ta på vad det var som gjorde att prestationen blev så du önskade under dessa tillfällen.
När det är som blåsigast utomhus (iaf i Skåne) så ta det lite lugnt, sätt dig ner och reflektera över året som varit.
Kram S

Gränsen är hårfin…

Denna veckan har fått mig till att reflektera en hel del på vad hästarna faktiskt gör för oss som människor. Jag kan såklart bara prata utifrån mig själv men jag tror att många av er därute kan känna igen sig och förstå.

Det är så mycket träning, planering, tid, talang, teamwork, driv, tid och energi som krävs för att känna att man har vunnit den där tävlingen som man har kämpat för.
Gränsen, krasst mellan att vara vinnare eller förlorare är hårfin. Märk väl att när jag skriver vinnare så betyder inte det bara att vinna en blå & gul rosett utan en vinst tillsammans med sin häst kan vara så mycket mer.
Jag har så otroligt mycket att tacka ridsporten för – tränare, föräldrar, hästägare, min familj och alla människor som på något sätt har varit en del av alla mina tidigare år som tävlingsryttare. Det har format mig till den jag är idag och det är en erfarenhet som ingen kan ta ifrån oss.
Funderar ni någonsin på vart era motgångar har tagit er? Hur ni reagerar och agerar när ni stöter på en liknande motgång ännu en gång? Om jag raljerar lite så tror jag inte att vanliga människor förstår hur mycket hästarna och livet med hästar faktiskt påverkar ens personlighet i det långa loppet. Det är en kultur som byggs där hästen alltid går först, utan din häst är du ingenting.
När hästen står skadad eller blir såld är du helt plötsligt ingenting. Världen kanske går under där och då men någonstans där inne finns ryttarens kraft att bygga upp och tro på att allting kommer att bli bra, till och med ännu bättre. Det är faktiskt helt fantastiskt och så värdefullt senare i det vuxna livet.
När jag red ponny var jag en extremt dålig förlorare, extremt dålig. Jag grät mycket, var ofta tvär mot mina nära efter en dålig runda och grävde ner mig ordentligt. Det var en stor svaghet medan att komma igen och vinna nästa klass var en enorm styrka. Balansen var inte den bästa men vinnarskallen den var väldigt slående. Tack vare mina föräldrar så lyckades jag utveckla detta positivt sakta men säkert, men inte förrän jag började på IKEA så kunde jag förstå ännu mer vem jag är, varför jag är som jag är och på vilket sätt jag kan applicera hur jag är för att förflytta saker framåt.
Jag är fortfarande en tävlingsmänniska, älskar att tävla och älskar att vinna. Jag har däremot lärt mig att för att vinna så krävs det ett väldigt bra team och att alla delar i teamet är väldigt värdefulla. Det är inte bara relationen med hästen som jag endast fokuserade på förr utan även relationen med människorna som är avgörande. Lika viktigt är det att inte ha relationer som suger energi och kraft som därmed tar fokus ifrån vad du vill lyckas med.
Som sagt gränsen är hårfin men lärorik och varenda erfarenhet är en erfarenhet rikare, det är upp till dig själv hur du väljer att se på det.
Kram S

Förbereda för 2019

Att förbereda för nästa säsong…

Jag har aldrig förstått det här med sommarvila för tävlingshästar, på sommaren när det är som skönast klimat att rida ute, tävla på fina tävlingsplatser, konditionsträna på stranden då tycker jag inte att det är dags för en längre vila.

Däremot under vinterns kallaste månader så brukar alltid mina hästar få ta det lite lugnare 2-3 veckor och sedan en lugn igångsättning igång på ca 1-2 veckor. Jag inbillar mig att framförallt de yngre hästarna smälter tidigare månaders träningar och nästan alltid är det som att ”polletten” har ramlat ner när man sätter igång hästen lite försiktigt igen.

Det är såklart viktigt att trappa ner och trappa upp träningen och att man har koll på att trappa ner kraftfoderstatenordentligt så att hästarna inte får kolik och att man ger förebyggande tillskott för just tarmarnas funktion. Första veckan på vilan brukar jag rida ut några lätta pass endast i skritt och lite trav det är även bra att longera eller tömköra litelätt ett par dagar i veckan, likadant gör jag när jag sätter igång hästarna igen. När det är riktigt kallt och hårt är det inte många hästar som rör sig alls i hagen och har man då ingen skrittmaskin eller löpband så är det super viktigt att hästen får röra på sig även om den ”vilar” från träning och tävling.

Exempel:

Vecka 1-2 uteritter varvat med lättare longering eller tömkörningspass

Vecka 2-3 skrittmaskin, skrittband eller skritt för hand

Vecka 3-4 uteritter varvat med lättare longering eller tömkörningspass

Jag förespråkar alltid en bokad veterinär kontroll efter sista tävlingen på hösten/vintern. Oavsett vilken nivå du och din häst tävlar på så är grundförutsättningen för att lyckas att ha hälsokontroll på sin häst. En veterinär check kan man behöva göra flera gånger per år beroende på häst men just vinterkollen är viktig att ha bokad. Jag brukar försöka boka tid i god tid eftersom de bästa veterinärerna oftast är otroligt fullbokade just i denna period.

Exakt vad ni gör med er häst på denna kontroll tycker jag är viktigt att ha i en dialog tillsammans med er veterinär, veterinären är experten på detta. Men ett vanligt böjprov, genomgång av rygg och även ett blodprov tycker jag är grunden. Jag brukar även boka tid hos min kiropraktor i samband med vintervilan. Även vaccination och tandkontroll är lämpligt att göra under dessa månader.

Träningen under höst och vinter när det inte är så mycket tävlingar så tycker jag att det är bra att fortsätta jobba lösgörande och starkande arbete, så mycket ni kan ute i skog och mark för konditionsträningen och när det gäller hoppningen så förespråkar jag gymnastikhoppning och lydnadsövningar. Inga höga hinder utan mycket studs och markarbete i hoppningen.

Tveka inte att återkomma till mig om ni har några frågor.

Kram S

 

Jämför du dig med alla andra?

Det är väldigt vanligt att jämföra sig med andra, detta gäller genom hela livet.
När det gäller andra ryttare så försök att bli inspirerad och peppad, att jämföra och bli nedstämd är självdestruktivt. Alla ryttare och hästar har olika förutsättningar, det har vi pratat om tidigare i bloggen.

Jag vet att det är lättare sagt än gjort, tror mig jag har själv varit där mängder av gånger. Jag brukar tänka att när man fastnar i att jämföra sig med andra. Att man bara är bra om ingen annan har bättre resultat och så vidare. Händer detta ofta?

 

Då behöver du öva, bli medveten om vad du tänker, säger och mata dig själv med andra tankar. Detta tar tid för det handlar om att ändra ditt beteende och det gäller att ha tålamod. Ibland faller du dit igen när du minst anar och börjar jämföra, hitta nycklar, metoder som passar dig och lär dig kontrollera dina tankar.

 

När du känner att du börjar jämföra, säg till dig själv ”Tack, det räcker så. Jag väljer hellre den här vägen framåt istället”.

Det är viktigt att jobba med och bestämma sig för sin självbild. Självbilden att vara bäst är tuff men möjlig.
Det är bara du som äger din självbild som vet vad det innebär att vara bäst?
Är det att vinna alla tävlingar du har anmält till?
Om dina främsta konkurrenter blir skadade och du vinner, är du då bäst?
När du kommer i tid till den oerhört tidiga dressyrpasset, är du då bäst? Är du bäst när du sätter en ny övning  på hoppträningen?
Ingvar Kamprad sa alltid ”bara för att du är bäst så betyder det inte att du är bra”. Fundera lite på den meningen. Ingvar menade att bara för att du vinner än tävling och levererar bäst resultat så finns det saker att jobba på , att utveckla, att analysera och att ständigt vilja framåt. Det gäller att vara ödmjuk i framgången så att den blir utvecklas långsiktigt och blir hållbar. Detta är förhållande till den självbild man har och hur man försöker att släppa jämförelsen med andra. Jag menar då återigen vad det innebär för dig att känna att du är bra? Det är helt olika för olika ryttare.
Att vara bäst innebär så mycket. Den enda som kan definiera det är du, men kanske med hjälp av andra och ta hjälp av dina kortsiktiga och långsiktiga mål.
Du bör hitta ett förhållande till din självbild som är realistisk och som får dig att må bra varje dag i stallet, i sadeln eller bara när du umgås tillsammans med din häst.
Det är en väg att vandra som är längre eller kortare för olika ryttare. Jag hoppas dessa tips tror hjälper dig att istället för att jämföra dig med andra så låt dig inspireras av andra och framförallt lyft dig själv och de saker som du är bra på som gör dig glad och stolt.
Lycka till.
Kram S

En stor pusselbit för framgång

En vältränad och lösgjord häst är en välpresterande häst, det är grundregeln. Att olika hästar och olika ekipage har olika behov det vet ni redan men för att lyckas med hoppningen så krävs markarbete (dressyr för hopphästen) med målet att ekipaget ska kunna hoppa banor felfritt på absolut bästa sätt.

En ridbar häst rör sig taktmässigt, är lösgjord och tar emot hjälperna från sin ryttare på ett avspänt sätt samtidigt som den bjuder framåt med energi lika bra i båda varven.

En hopphäst ska kunna vara avspänd och förstå vad ryttaren vill vid alla tillfällen. I tempoväxlingar, vid ett galoppombyte eller över en bom eller hinder. Den ska kunna variera sitt tempo och snabbt kunna gå från långa till korta steg och tvärtom. Hopphästen ska kunna ha en stabil kontakt med bettet, kunna gå i en öppen form men också i en lång låg form för att jobba hela sitt nödvändiga spektra.
Här kan dressyrträning vara till god hjälp för hoppekipaget.
För att få bra språng och kunna bibehålla en stark rytmisk galopp inne på banan så är det viktigt att öva på just rytm och takt. Det är mycket enklare att se distanserna om kommunikationen är bra och att ni har tränat på just detta. Det är bra att öva med endast bommar på marken med olika avstånd och att räkna dina galoppsprång.
Hästen måste ha bjudning, vara framme för skänkel, vara avspänd både fysisk och mentalt. Den måste också tycka att arbetet är kul så försök att alltid känna efter vad behovet är just idag för att få ut maximal effekt.
Detta är svårt att göra ensam , därför rekommenderar jag att försöka rida för en dressyrtränare minst en gång i veckan. Det behöver inte vara i ridhus eller på ridbana, dressyrträning på ett fält brukar ge ännu bättre effekt om möjligheten till bra underlag finns.
Nästa alla mina elever tränar för dressyrtränare och dessa tränarna fokusera mycket på grunden för både häst och ryttare. Jag älskar det! Grunden är viktigast och dessutom anpassar de träningen för att kunna leverera som bäst inne på banan.
Jag är otroligt tacksam idag att jag hade föräldrar och hopptränare som lade mycket vikt vid markarbete med mig och mina hästar. Inget markarbete, ingen hoppning eller tävling. Så var det, det var tur.
Mitt mantra idag är att fler borde träna markarbete och att fler borde rida tillsammans med andra duktiga ryttare i sin vardag. Variation med grundtänk är det som i slutändan tar oss längst.
Kram S

Öva på din balans i en serie

Hoppa serier är utvecklande och nyttigt både för ryttare och häst mellan banhoppningen och den övriga träningen.

Idag hjälpte min mamma mig och en kompis med träningen. Vi byggde upp en lite längre serie. Markbom på ca 2,5 meter sedan 4 stycken kryss med 3 meter mellan varje och avslutningsvis en kryssoxer med 6 meter från sista krysset till oxern med en bom på marken mitt imellan på 3 meter så att hästen tar ett lika långt steg från sistan krysset fram till oxern.

Vi satte oxern ganska nära väggen, med endast två galoppsprång och använde även bommar mellan hinderna och landningen som en portal för att hjälpa till med att få hästarna att hoppa spikrakt. Man känner verkligen hur man kan fokusera på sin egen sits, eftergift och balans i stigbyglarna samtidigt som hästar jobbar på, genom kroppen och tänker själv. En fantastisk övning tycker jag på många sätt och vis.
Vi började passet med att trava bommar med ett kort steg mellan och sedan även med ett längre steg. Vi gjorde det på serpentinbågar och hade bommarna på medellinjen, det är skönt att kolla så att servon, gas och broms fungerar.
Vi travhoppade även en låg vattenmatta och en hängande plastmatta innan vi började med serien. Vi började väldigt lågt och enkelt för att på slutet hoppa en ganska bred oxer och få språngkurvan optimal och sedan snabbt i balans med framåttänk genom svängen i landningen.
Jag gillar att bygga upp hästarna med studs och serier och tycker att det är väldigt lösgörande och stärker hästarna mellan andra mer banhoppningsriktande övningar.
Det är dessutom väldigt roligt för ekipage.
Kram S