Framhoppning

På framhoppningen kan det ibland vara lite stökigt och bökigt, på vissa tävlingar känns framhoppningen som ett enda stort kaos. Framhoppningen är viktig både för häst och ryttare, därför vill jag återkomma till den röda tråden i hur jag ser på det mesta som har med ridning att göra. Det vill säga att ha en bra genomarbetad och kommunicerad plan också när du ska hoppa fram samt att du och ditt team vet vilka regler som gäller på en framhoppning.

Ha även koll på hur många hästar som är inne på banan samtidigt, hur lång tid tar det att skritta bort till starten, vilket varv hoppar man fram i och när du behöver ta ditt sista språng.

En del hästar är oroliga på framhoppningen vilket oftast berorpå ryttarna och detta kan man i de flesta fall träna bort så det blir bättre och bättre. När ryttaren är spänd, stressad och nervös så blir hästen likaså och sedan är det svårt att ta sig tillbaka på så kort tid som framhoppningen faktiskt är. Behåll lugnet och glöm inte bort dina djupa andetag och en positiv känsla. Jag brukar tänka att jag gör lite tempoväxlingar, något avbrott och andra småsaker som gör att jag rider min hästistället för att spänna mig och istället bara ”åka häst. Kommunikationen med din häst är avgörande för en bra känsla på framhoppningen.

Det är viktigt att prata sig samma med sin medhjälpare gällande framhoppningen innan ni rider fram. Vad förväntar du dig för typ av stöd från denne och hur ser upplägget ut?Har du din tränare med dig in på framhoppningen så är det enklare, då kan du få konkreta småtips när du hoppar fram men precis som på framridningen så är det för sent att träna på någonting i detta moment som du inte har tränat på hemma. Har du en mer oerfaren medhjälpare med dig så är det väldigt viktig att ni har satt en plan innan så att det inte behöver bli några frågetecken precis innan start. Det är såklart bäst med en erfaren medhjälpare som har helhetsperspektivet men om det inte är möjligt så återigen se till att ni har pratat innan så att både du och din medhjälpare känner sig trygg med uppgiften.

Det är viktigt att du är tydlig med vilket hinder du ska hoppa men också att din medhjälpare är vaken, ser och hör olika tecken på att någon annan exempelvis tänker höja ett hinder precis när du är i en anridning. Framhoppningen är speciell, många är inne i sin egen bubbla och en onödigt stressfull och ibland farlig miljö kan förekomma. Jag brukar tänka på att försöka vara med min häst i min egen bubbla men att ändå samtidigt ha ett helhetsgrepp och att alltid ha en trevlig ton. Glöm inte bort att leende får dig att slappna av och att det sprider en god stämning i din omgivning.

Har du en het häst som är känslig för ljud så kan en vadderad ljudluva vara väldigt effektivt särskilt på en framhoppning. Det är precis på framhoppningen som ljudnivån är som högst och vet du med dig att din häst kan sparka så är en röd rosett i svansen väldigt bra. För möteskygga hästar så signalerar du detta med en röd rosett på hästens pannband.

En grundregel är att hästen är ute i god tid till uppvärmningen, därefter behöver du egentligen inte hoppa så många språng utan det viktigaste är att hästen är varm och smidig. Är din häst väldigt försiktig eller om du är en oerfaren ryttare så hoppa inte maxhöjd på framhoppningen. Hoppa hellre låga språng flera gånger på rad för att få en bra rytm, känsla och självförtroende. Skulle du få ett grovt nedslag eller ett stopp, sänk hindret direkt och se till att ekipaget tar sig an det med enklare förutsättningar.

Ibland upplever jag att ryttare blir stressade när funktionärerna ropar att den ska hålla sig beredd, det är bra att bekräfta funktionären med ett ”tack, vi kommer” och sedan ta sitt sista språng så nära din start som möjligt för att behålla fokus.

Väl i gången så är det du, din häst och din plan som gäller. Nu är ni redo!

Kram S

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *